transponder

Svenska

Substantiv

Böjningar av transponder	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	transponder	transpondern	transpondrar	transpondrarna
Genitiv	transponders	transponderns	transpondrars	transpondrarnas

transponder

1. en anordning som vid mottagning av en signal avger en annan signal som svar

   Etymologi: Lånord från engelska transponder, i sig en förkortad sammansättning av engelska transmitter (”sändare”) och engelska responder (”svarare”).

Engelska

Substantiv

Böjningar av transponder	Singular	Plural
Nominativ	transponder	transponders
Genitiv	transponder's	transponders'

transponder

1. transponder

   Etymologi: Teleskopord av transmitter och responder.

   Besläktade ord: transpond