tjuta med vargarna
Svenska
redigeraVerb
redigera- (idiomatiskt) förena sig med angriparna på ett fegt eller opportunistiskt sätt
- Han utgick tydligen från satsen, att man måste tjuta med vargarna, och med stor oförskämdhet lyckades han reda sig ur alla farliga situationer.
- Det finns helt enkelt situationer där det är klokt att tjuta med vargarna.
- Synonymer: tjuta med ulvarna
Etymologi
redigeraHoo som medh vlffuar boor han måste medh vlffuar tiutha. – Vem som med ulvar bor han måste med ulvar tjuta är ett talesätt från 1604, där man pratar om ulv.[1] Ordet blev tabubelagt och ersattes småningom av varg (och ännu senare av gråben).[2] Uttrycket är också känt från 1771, då Carl von Linné skrev Den som har familia måste med wargarne tiuta, om han med dem skall lefwa.[3]
I Dalins Ordbok öfver svenska spraket från omkring 1850 finns med ulfvar måste man tjuta och förklaringen är att man måste rätta sig efter deras seder, med vilka man umgås, oaktad man ej i allo gillar dem.[4]
Översättningar
redigeraförena sig med angriparna
- bokmål: tute med de ulver som er ute (no)
- tyska: mit den Wölfen heulen (de)
Källor
redigera- ↑ tjuta, Svenska Akademiens ordbok. Läst 25 augusti 2011
- ↑ Elof Hellquist: Svensk Etymologisk Ordbok. C. W. K. Gleerups förlag, Berlingska boktryckeriet, Lund 1922, "varg", sida 1095
- ↑ tjuta, Svenska Akademiens ordbok Läst 25 augusti 2011
- ↑ [1] Anders Fredrik Dalin: Ordbok öfver svenska spraket. Stockholm 1850–55, "tjuta"