tilltal

Svenska

Substantiv

Böjningar av tilltal	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tilltal	tilltalet	tilltal	tilltalen
Genitiv	tilltals	tilltalets	tilltals	tilltalens

tilltal

1. aktiviteten att försöka inleda ett samtal med en annan person, vilket inkluderar att fånga dennes uppmärksamhet och få denne att lyssna och sedan i sin tur svara på tilltalet

   Han hittades svårt skadad men svarade på tilltal.

   När hon kom till sjukhuset så kunde hon inte ens svara på tilltal.

2. det sätt på vilket en person eller en text försöker få kontakt med annan person respektive läsare (vilket bland annat handlar om ibland subtila ordval), speciellt med tanke på den psykologiska reaktionen hos mottagaren

   Hans tilltal är ganska respektlöst.

   Tilltalet i boken är både personligt och direkt.

   Sammansättningar: tilltalsform, tilltalsnamn, tilltalsord

Besläktade ord: tilltala, tilltalad, tilltalande

Översättningar

aktiviteten att försöka inleda ett samtal med en annan person, vilket inkluderar att fånga dennes uppmärksamhet och få denne att lyssna och sedan i sin tur svara på tilltalet

• tyska: Anrede ^(de) f

det sätt på vilket en person eller en text försöker få kontakt med annan person respektive läsare (vilket bland annat handlar om ibland subtila ordval), speciellt med tanke på den psykologiska reaktionen hos mottagaren

• tyska: Anrede ^(de) f