svalelag

Svenska

Substantiv

Böjningar av svalelag	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	svalelag	svalelaget	svalelag	svalelagen
Genitiv	svalelags	svalelagets	svalelags	svalelagens

svalelag n

1. gemenskapen som bor på samma svale; grannar som delar våningsplan i en trappuppgång eller loftgång

   1968: Kals odbok, Sven Schånberg:

   Man kan ock bo svalelag eller i svalelag med folk, vilket innebär att man bor granne med folk på samma trappavsats.

   1994: Anna, Hanna och Johanna, Marianne Fredriksson:

   Hulda Andersson som bodde svalelag var inte så olik Hanna till sättet.