svín
Se även svin.
Fornnordiska
redigeraSubstantiv
redigerasvín n
- gris, svin
- Etymologi: Av urgermanska *swīną, av en adjektivform av urindoeuropeiska *sū-. Jämför fornengelska swīn, (engelska "swine"), fornfrisiska swīn (västfrisiska "swyn", saterlandfrisiska "Swien"), fornsaxiska swīn (lågtyska "Swien, Schwiin"), fornlågfrankiska *swīn (nederländska "zwijn", afrikaans "swyn), fornhögtyska "swīn (tyska "Schwein") samt gotiska 𐍃𐍅𐌴𐌹𐌽 (swein).
Isländska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av svín | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | svín | svínið | svín | svínin |
| Ackusativ | svín | svínið | svín | svínin |
| Dativ | svíni | svíninu | svínum | svínunum |
| Genitiv | svíns | svínsins | svína | svínanna |
svín n