svång

Svenska

Adjektiv

Böjningar av svång		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	svång	svångare
	Neutrum	svångt
Bestämd singular	Maskulinum	svånge		svångaste
	Alla	svånga
Plural		svånga
		Predikativt
Singular	Utrum	svång	svångare	svångast
	Neutrum	svångt
Plural		svånga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(svångt)?

svång

1. (dialektalt) mager, tunn, hungrig, svulten

Etymologi: Av fornsvenska svanger (”svängd inåt, mager, tunn”), av fornnordiska svangr. Ursprungligen perfekt particip av svinga (jämför utvecklingen vrång ur urgermanska *wringaną, varav engelska wring, tyska ringen), alltså ursrpungligen ’böjd, svängd inåt’.

Sammansättningar: svångrem

Besläktade ord: svacka, svank, svanka, svinga