stupstock

Svenska

Substantiv

Böjningar av stupstock	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stupstock	stupstocken	stupstockar	stupstockarna
Genitiv	stupstocks	stupstockens	stupstockars	stupstockarnas

stupstock

1. (historiskt) snöstock eller skampåle där fysisk bestraffning i form av spö och risstraff verkställdes
2. (historiskt) träställning på vilken den som skulle avrättas med bila lade huvudet
3. bortre gräns vid förhandlingar, där resurserna är uttömda och frågan måste lyftas till en högre instans

Översättningar

snöstock eller skampåle där fysisk bestraffning i form av spö och risstraff verkställdes

• tyska: Pranger ^(de) m

träställning på vilken den som skulle avrättas med bila lade huvudet

• tyska: Richtblock m

bortre gräns vid förhandlingar, där resurserna är uttömda och frågan måste lyftas till en högre instans