stryg

Danska

Substantiv

Böjningar av stryg	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stryg	stryget	stryg	strygene
Genitiv	strygs	strygets	strygs	strygenes

stryg n, vanligen (oböjligt) [1-2]

1. stryk, prygel

   Synonymer: prygl

2. strykning (med handen)

   Synonymer: strygning

3. (naturgeografi, enbart plural) fors; ställe med stark strömning i ett vattendrag

   Passagerne over strygene giver kanosejleren en oplevelse af spænding.

   Passagerna genom forsen ger kanotisten en upplevelse av spänning.

Verb

stryg

1. böjningsform av stryge