Se även Stein.

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av stein  Singular Plural
markulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stein steinen steiner steinene
Genitiv steins steinens steiners steinenes

stein m

  1. sten
    Det var mye stein i åkeren.
    Det var mycket sten i åkern.
    Det sto en stein på grava.
    Det stod en sten på graven.
    Varianter: sten

Adjektiv

redigera

stein (neutrum: steint)

  1. hög, stenad; påverkad av droger
    Gutten var både full og stein.
    Killen var både full och hög.
    Synonymer: høy

Limburgiska

redigera

Substantiv

redigera

stein m

  1. sten

Nynorska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av stein  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stein steinen steinar steinane

stein m

  1. sten

Adjektiv

redigera

stein

  1. hög, stenad; påverkad av droger
    Synonymer: høy