Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av statsmakt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ statsmakt statsmakten statsmakter statsmakterna
Genitiv statsmakts statsmaktens statsmakters statsmakternas

statsmakt

  1. den makt som staten har totalt sett
  2. (statsrätt) de statsorgan som statsmakten fördelas på enligt maktfördelningsläran (en statsrättslig teori av Montesquieu). Vanligtvis sker fördelningen mellan dömande makt, lagstiftande makt och verkställande makt.
    Diverse: När ordet föregås av ett ordningstal brukar första statsmakten syfta på regeringen och andra statsmakten på riksdagen.[1]
    Se även: tredje statsmakten

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "statsmakt"