spurv

Bokmål

Substantiv

Böjningar av spurv	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spurv	spurven	spurver	spurvene
Genitiv	spurvs	spurvens	spurvers	spurvenes

spurv m

1. sparv

   Sammansättningar: gråspurv

Fraser

• skyte spurver med kanoner – använda sig av överdrivet kraftiga medel
• føle seg som en spurv i tranedans – vara underlägsen