Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av smuggel  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ smuggel smugglet smuggel smugglen
Genitiv smuggels smugglets smuggels smugglens

smuggel

  1. (juridik, mindre brukligt) smuggling, brottslig gärning eller pågående aktivitet att transportera vissa varor på ett förbjudet sätt, oftast över statsgränser
  2. (juridik, mindre brukligt) smuggelgods, smugglade varor