Svenska

redigera

Adjektiv

redigera

smeksamt

  1. böjningsform av smeksam

smeksamt

  1. avledning till adjektivet smeksam; på ett smeksamt sätt; tröstande, mjukt, omtänksamt
    1930: På friköpt jord, Gustav Hedenvind-Eriksson:
    Hon böjde sig nämligen framåt och strök smeksamt håret ur hans panna, såg frånvarande in i hans ögon och viskade sakta i dröjande ordalag, i mjuka svävande tonfall, att hon tyckte synd om honom, mycket synd om honom.
  2. (bildligt) avledning till adjektivet smeksam; inställsamt, (med möjligen dolda avsikter) kärvänligt, tillgivet
    1946: Nästa sommar, Sture Axelson:
    Det var något kattaktigt över hennes gång, något mjukt och smeksamt över hennes väsen, och för fru Hermansons fantasi lurade klösande klor bakom de smala och välpolerade naglarna.