slödder

Svenska

Substantiv

Böjningar av slödder	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	slödder	slöddret
Genitiv	slödders	slöddrets

slödder

1. grupp av föraktade personer (som tillhör egendomslös samhällsklass)

   1916: Guds vackra värld, Martin Koch:

   En tidig majmorgon ångade en tysk isbrytare in i hamnen, den hade trehundra man slödder ombord, värsta avskum av dräggen i engelska hamnar.

   1976: Draken, Evert Lundström:

   Redan då var allsköns slödder på plats och mötte oss med tillmälen, som jag här inte vill upprepa.

   Synonymer: pöbel, pack, byke, avskum, avskrap, drägg, patrask, ohyra, rötägg, rackarfölje

Översättningar

Översättningar

• portugisiska: escória ^(pt) f
• tyska: Gesindel ^(de) n, Gesocks ^(de) n