Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av skygd  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ skygd skygdet
Genitiv skygds skygdets

skygd n

  1. (poetiskt) skydd
    1840: Rabulisten och lantprästen. Samtal i sakristian år 1840, Franz Michael Franzén:
    Må skolan, som på kyrkans grund är byggd, Af denna låna både stöd och skygd!
    1872: Jagter i Siebenbürgen och Ungern. 2. Sommaren (Svenska jägarförbundets nya tidskrift, 10:e årgången):
    I det glesa skygdet af en pil samt liggande på en massa rö sträckte vi våra lemmar och mellan oss sattes en kittel med paprikafiskar, som under tiden blifvit kokta.
    Etymologi: Av fornsvenska skygdh.
    Sammansättningar: skygdlös