skalv

Svenska

Substantiv

Böjningar av skalv	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skalv	skalvet	skalv	skalven
Genitiv	skalvs	skalvets	skalvs	skalvens

skalv

1. det att skälva; skälvning, skakning

   Hyponymer: havsskalv, jordskalv, marsskalv, månskalv, venusskalv

   Sammansättningar: skalvcentrum, skalvområde, skalvsjö, skalvvåg

   Se även tesaurus: Skakning

Översättningar

det att skälva

• engelska: quake ^(en), shaking ^(en)
• tyska: Erschütterung ^(de) f, Beben ^(de) n

Verb

skalv

1. böjningsform av skälva