självförebråelse

Svenska

Substantiv

Böjningar av självförebråelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	självförebråelse	självförebråelsen	självförebråelser	självförebråelserna
Genitiv	självförebråelses	självförebråelsens	självförebråelsers	självförebråelsernas

självförebråelse

1. det att någon anklagar sig själv för att inte ha gjort något på ett tillräckligt bra sätt

Översättningar

det att någon anklagar sig själv för att inte ha gjort något på ett tillräckligt bra sätt

• bokmål: selvbebreidelse m
• danska: selvbebrejdelse u
• engelska: self-reproach ^(en)
• finska: itsesyytös
• franska: auto-reproche ^(fr) m, autoreproche ^(fr) m
• tyska: Selbstvorwurf ^(de) m