sinkadus

Svenska

Substantiv

Böjningar av sinkadus	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sinkadus	sinkadusen	sinkaduser	sinkaduserna
Genitiv	sinkadus	sinkadusens	sinkadusers	sinkadusernas

sinkadus

1. slump, lyckträff
2. örfil
3. femma och tvåa i tärningsspel

Etymologi: En femma och tvåa vid tärningskast, från lågtyska sinke (”femma”) och lågtyska dus (”tvåa”).