shia

Svenska

Substantiv

shia (oböjligt)

1. (islam) en huvudinriktning inom islam där imamens höga ställning är en central del

   Etymologi: Belagt sedan 1935. Av arabiska شِيعَة (shīa, ”parti, sekt”).

   Besläktade ord: shiit

   Sammansättningar: shiamuslim, shiamuslimsk

   Jämför: sunni

Översättningar

en huvudinriktning inom islam

• engelska: Shia Islam ^(en)
• rumänska: șiism ^(ro) n
• ryska: шии́зм ^(ru) m
• turkiska: Şiilik ^(tr)