sbirr

Svenska

Substantiv

Böjningar av sbirr	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sbirr	sbirren	sbirrer	sbirrerna
Genitiv	sbirrs	sbirrens	sbirrers	sbirrernas

sbirr u

1. (historiskt) polisman i Italien före 1800-talet

   Diverse: På de flesta andra språk har motsvarande lånord en bibetydelse av ”skurk”.

   Etymologi: Av italienska sbirro, vidare ursprung omstritt.

Översättningar

polis i Italien

• engelska: sbirro ^(en)
• franska: sbire ^(fr) m
• italienska: sbirro ^(it) m
• maltesiska: żbirr
• tyska: Sbirre ^(de) m