satsradning

Svenska

Substantiv

Böjningar av satsradning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	satsradning	satsradningen	satsradningar	satsradningarna
Genitiv	satsradnings	satsradningens	satsradningars	satsradningarnas

satsradning

1. språklig företeelse (som i svenskan kan klassas som språkfel beroende på situationen då det används) då flera huvudsatser radas upp efter varandra, möjligen avgränsade av kommatecken, men inte av meningsgräns, konjunktion eller semikolon

   Satsradningar är mycket vanliga i modern svenska.

   Läraren sade till eleven, att hon inte fick skriva "lådan är blå, byrån är röd", ty detta var en satsradning; i stället fick eleven skriva "lådan är blå och byrån är röd" eller "lådan är blå; byrån är röd".

   Se även: asyndes

Översättningar

språklig företeelse

• engelska: comma splice ^(en)