Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av sammanhang  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sammanhang sammanhanget sammanhang sammanhangen
Genitiv sammanhangs sammanhangets sammanhangs sammanhangens

sammanhang

  1. det som något hör ihop med; kontext
    Etymologi: Av tyska Zusammenhang[1], vilket kommer av verbet zusammenhängen, "hänga ihop".

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "sammanhang", läst 2009-05-18