sär-

Se även sär.

Svenska

Förled

sär- (prefix)

1. säregen, annorlunda, exceptionell

   Sammansättningar: särart, särbarn, särbegåvning, särbehandla, särbehandling, särdrag, säregen, särintresse, särklass, särlösning, särpräglad, särvotum

   Användning: Inte att förväxla med isär som i sammansättningar tappar i:et och därmed blir "sär-" i sammansättningar. Det är dock inget prefix utan ett förled.

Översättningar

säregen, annorlunda, exceptionell

• tyska: Sonder- ^(de)