ruff

Svenska

Substantiv

Böjningar av ruff	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ruff	ruffen	ruffar	ruffarna
Genitiv	ruffs	ruffens	ruffars	ruffarnas

ruff u

1. utrymme på mindre båtar där det kan finnas plats för koj eller kabyss

   Sammansättningar: ruffhäxa

2. (golf) den del av spelfältet som ligger utanför fairway

Engelska

Substantiv

Böjningar av ruff	Singular	Plural
Nominativ	ruff	ruffs
Genitiv	ruff's	ruffs'

ruff

• uttal: ɹʌf

1. brushane
2. (kläder) pipkrade, prästkrage

Homofoner: rough