rinna

Svenska

Verb

Böjningar av rinna	Aktiv
Infinitiv	rinna
Presens	rinner
Preteritum	rann
Supinum	runnit
Imperativ	rinn
Particip
Presens	rinnande, rinnandes
Perfekt	runnen

rinna

1. (om vätska eller material bestående av många små korn) förflytta sig framåt, ofta under inverkan av gravitationskraften

   Vattnet rinner nedför kullen.

   En tår rann från hennes kind.

   Hon tog upp en näve sand och lät den rinna mellan fingrarna.

   Synonymer: stjila (orsamål)

2. (om tid) gå eller passera fort

   Tiden rinner när man har roligt.

Fraser: rinna ut, rinna ut i sanden, droppen som fick bägaren att rinna över

Översättningar

om vätska

• bulgariska: тече ^(bg)
• engelska: flow ^(en)
• finska: virrata ^(fi)
• franska: couler ^(fr), s'écouler ^(fr)
• frisiska: floeie, rinne ^(fy)
• japanska: 流れる (nagareru)
• ryska: течь ^(ru) (tech')
• spanska: fluir ^(es)
• tyska: rinnen ^(de), fließen ^(de)