resiliens

Svenska

Substantiv

Böjningar av resiliens	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	resiliens	resiliensen
Genitiv	resiliens	resiliensens

resiliens

1. förmåga att hantera störningar genom att t.ex. motstå dessa eller utvecklas som svar på dem

Översättningar

förmåga att hantera störningar genom att t.ex. motstå dessa eller utvecklas som svar på dem

• finska: resilienssi ^(fi), häiriönsietokyky
• tyska: Resilienz ^(de) f