recidiv

Svenska

Substantiv

Böjningar av recidiv	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	recidiv	recidivet	recidiv	recidiven
Genitiv	recidivs	recidivets	recidivs	recidivens

recidiv

1. återfall i sjukdom eller brottslighet

   1901: Arfvingen till Redclyffe, Charlotte Mary Yonge:

   Philip hade vid båtens ankomst till Korfu måst bäras i land sanslös; han hade under resan fått recidiv af den svåra febern, som denna gången slagit sig på hjärnan.

Översättningar

återfall i sjukdom eller brottslighet

• franska: récidive ^(fr) f
• polska: nawrót ^(pl) m, recydywa ^(pl) f
• tyska: Rückfall ^(de) m