röjning

Svenska

Substantiv

Böjningar av röjning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	röjning	röjningen	röjningar	röjningarna
Genitiv	röjnings	röjningens	röjningars	röjningarnas

röjning u

1. det att röja (skog, snö, väg), städning, avverkning, borttagning, undanskaffande

   Sammansättningar: minröjning, röjningsarbetare, röjningsarbete, röjningsavdelning, röjningsavfall, röjningsbila, röjningsform, röjningsgallring, röjningshacka, röjningshuggning, röjningshö, röjningsjord, röjningskniv, röjningskostnad, röjningskrok, röjningsland, röjningslie, röjningslägenhet, röjningsman, röjningsmark, röjningsmotorsåg, röjningsnamn, röjningsområde, röjningsplats, röjningssax, röjningsskatt, röjningssly, röjningsslåtter, röjningsstadium, röjningssten, röjningsställe, röjningsstämpling, röjningssåg, röjningssätt, röjningstjänst, röjningstrakt, röjningsvirke, röjningsyxa, röjningsålder, röjningsäng, snöröjning, vägröjning

   Besläktade ord: röj, röja, röjare

Översättningar

det att röja (skog, snö, väg), städning, avverkning, borttagning, undanskaffande

• finska: raivaus ^(fi), raivaaminen ^(fi)