provocera
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av provocera | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | provocera | provoceras |
Presens | provocerar | provoceras |
Preteritum | provocerade | provocerades |
Supinum | provocerat | provocerats |
Imperativ | provocera | – |
Particip | ||
Presens | provocerande, provocerandes | |
Perfekt | provocerad | |
provocera
- reta, bära sig utmanande åt
- Provocera inte henne.
- Besläktade ord: provokation, provokatör, oprovocerad
- Sammansättningar: framprovocera
- Etymologi: Av tyska provozieren (”utmana”), efter latinska provocare (”framkalla”), av pro-, fram, och vocare, "kalla".