prest

Svenska

Substantiv

prest

1. (ålderdomligt) genom sjätte upplagan av SAOL (1889) ersatt av präst

Bokmål

Substantiv

Böjningar av prest	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	prest	presten	prester	prestene
Genitiv	prests	prestens	presters	prestenes

prest m

1. (religion) präst

Bretonska

Adjektiv

prest

1. redo, beredd, klar

Nynorska

Substantiv

Böjningar av prest	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	prest	presten	prestar	prestane

prest m

1. (religion) präst

Älvdalska

Substantiv

prest m

1. (religion) präst

   Sammansättningar: kelinggprest