Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av predikat  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ predikat predikatet predikat predikaten
Genitiv predikats predikatets predikats predikatens

predikat

  1. (grammatik) satsdel som betecknar handling eller aktion i en sats; i svenskan alltid ett verb
    I satsen "Hon arbetar" är "arbetar" predikat.
    Etymologi: Sedan 1815 av latinska prædicatum "det utsagda; predikat", av prædicare "kungöra". Besläktat med bl.a. predika.
    Besläktade ord: predicera, predikativ
    Sammansättningar: predikatsfyllnad, predikatsled

Översättningar redigera

Verb redigera

predikat

  1. böjningsform av predika