polymer

Svenska

Substantiv

Böjningar av polymer	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	polymer	polymeren	polymerer	polymererna
Genitiv	polymers	polymerens	polymerers	polymerernas

polymer

1. (kemi) kemisk förening som består av mycket långa kedjor uppbyggda av mindre repeterande enheter (monomerer); polymerer som används i byggnader och produkter kallas i dagligt tal plaster

   Polyeten är en polymer.

   Besläktade ord: polymerisation

   Sammansättningar: sampolymer

Översättningar

Översättningar

• engelska: polymer ^(en)
• finska: polymeeri ^(fi)
• franska: polymère ^(fr) m
• isländska: fjölliða f, fjölliða
• turkiska: polimer ^(tr)
• tyska: Polymer ^(de) n