Svenska redigera

Substantiv redigera

otillständig

  1. opassande, omoralisk, som sårar känslan för det anständiga
    2003 (5 dec): Kvinnor är mindre giriga (Svenska Dagbladet), Zoran Alagic:
    Nu ser vi återigen män huka när de misstänks för grov brottslighet och ett otillständigt roffande och girigt utnyttjande av förtroende och egna positioner.
    2020 (13 oktober): Regiontopp: Andelen timvikarier inom äldreomsorgen är för hög (Svenska Dagbladet), Fredrik Mellgren:
    Men har det slarvats och gjorts felaktiga bedömningar som drabbat människors liv och hälsa är det väldigt allvarligt. Det är otillständigt om det hänt, säger Anna Starbrink
  2. olämplig, ojust
    1923: Upp med händerna!, Gunnar Örnulf:
    Styrman Bill satte sig upp och gnuggade sömnen ur ögonen, medan han grymtade någonting om det otillständiga i att komma och väcka hyggligt folk »mitt i natten.»
    1995 (4 mar): Fulsnygg Ford Scorpio håller greppet, Anders Hultman:
    Den nya Scorpion känns tryggare både för förare och passagerare. Dock var en av provbilarna otillständigt vindkänslig.
    2007 (13 maj): “Vila är klart underskattat” (Svenska Dagbladet), Leif Aspelin:
    Och nu ska den gamle bankmannen vara nästan otillständigt ledig.
Antonymer: tillbörlig