oredighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av oredighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	oredighet	oredigheten
Genitiv	oredighets	oredighetens

oredighet u

1. det att vara oredig

   Antonymer: redighet

   Se även tesaurus: Vettlöshet, Obegriplighet, Otydlighet