Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ordbrytare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordbrytare ordbrytaren, vard. ordbrytarn ordbrytare ordbrytarna
Genitiv ordbrytares ordbrytarens, vard. ordbrytarns ordbrytares ordbrytarnas

ordbrytare u

  1. någon som bryter sitt ord (löfte)
    Synonymer: löftesbrytare
    Besläktade ord: bryta sitt ord