observator

Se även observatör.

Svenska

Substantiv

Böjningar av observator	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	observator	observatorn	observatorer	observatorerna
Genitiv	observators	observatorns	observatorers	observatorernas

observator

1. (numera föga brukligt) person som observerar eller gör observationer

   Synonymer: observatör

2. titel för högre befattningshavare vid astronomiskt observatorium

   Etymologi: Av latinska observator (”iakttagare”).

   Besläktade ord: observation, observatör, observera

Översättningar

person som observerar eller gör observationer

• tyska: Beobachter ^(de) m, Beobachterin ^(de) f

titel för högre befattningshavare vid astronomiskt observatorium

• tyska: Observator m