Svenska redigera

Verb redigera

obligo

  1. (juridik) juridisk term som med tillägget utan eller in används för att hålla avtal öppna för eventuella omständigheter som skulle kunna påverka en slutgiltig överenskommelse.
  2. tvinga, obligera
  3. förutsättningar
 
Etymologi: Lånat från latinets obligatio, från verbet obligō ("knyta ihop, bandagera").