Esperanto

redigera

nur

  1. bara, endast
    Etymologi: Av det tyska nur (samma betydelse).

Substantiv

redigera

nur m

  1. dykning
    Besläktade ord: nurek

Turkiska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av nur  Singular Plural
Nominativ nur nurlar
Ackusativ nuru nurları
Dativ nura nurlara
Lokativ nurda nurlarda
Ablativ nurdan nurlardan
Genitiv nurun nurların
För andra former, se engelska eller turkiska Wiktionary.

nur

  1. (religion) ljus, sanning
    1941 (1917): Joh. 1:5:
    Nur karanlıkta parlar, ve karanlık onu anlamadı.
    Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.

nur

  1. bara, enbart, endast