multiplicitet

Svenska

Substantiv

Böjningar av multiplicitet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	multiplicitet	multipliciteten	multipliciteter	multipliciteterna
Genitiv	multiplicitets	multiplicitetens	multipliciteters	multipliciteternas

multiplicitet

1. mångfald, stort antal
2. (matematik, för ett nollställe α till ett polynom p(x)) antal faktorer (x-α) som ingår i polynomet p(x)

Översättningar

Översättningar

• engelska: multiplicity ^(en)
• franska: multiplicité ^(fr) f
• italienska: molteplicità ^(it) f