mull

Svenska

Substantiv

Böjningar av mull	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mull	mullen
Genitiv	mulls	mullens

mull

1. (jordbruk) en form av humus: finkornig, lucker, svart eller brunsvart jordart som huvudsakligen består av förmultnade växt- och djurdelar; det översta näringsförande jordlager med halt av sådan jordart; även allmännare om jord utan särskild tanke på jordens beskaffenhet

   1967: Djungelboken, låttext för: ”Var nöjd med allt som livet ger”:

   Och vill du av myror få munnen full,
   så ta en titt, under sten och mull,
   och kanske – Smaka på dom..!
   "Äta myror?"
   "Det är världens käk. Kittlar dödsskönt i kistan!"
   "Mowgli, se upp!"

   Synonymer: mylla, matjord, brunjord

   Hyperonymer: humus

2. (mer eller mindre bildligt) jordiska kvarlevor, produkt som uppkommer vid förmultning eller förstörande av materiella föremål; även överfört om förgängliga företeelser

   Synonymer: stoft

3. (metallurgi) pulverformig malm

Översättningar

jordart, jord

• bokmål: muld mf
• engelska: mulch ^(en), mould ^(en), earth ^(en)
• polska: próchnica ^(pl) f, czarnoziem ^(pl) m, gleba ^(pl) f, ziemia ^(pl) f
• tyska: Erde ^(de) f, Humus ^(de) m

stoft

• engelska: dust ^(en)
• polska: proch ^(pl) m