mueddin

Svenska

Substantiv

Böjningar av mueddin	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mueddin	mueddinen	mueddiner	mueddinerna
Genitiv	mueddins	mueddinens	mueddiners	mueddinernas

mueddin

1. böneutropare; person som från minaretbalkongen på bestämda tider sjunger ett böneformulär med vilket de troende kallas till bön

   Varianter: muezzin