monokord

Svenska

Substantiv

Böjningar av monokord	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	monokord	monokordet	monokord	monokorden
Genitiv	monokords	monokordets	monokords	monokordens

monokord

1. ett stränginstrument som under antiken även användes som mätinstrument vid vetenskapliga undersökningar om akustik

   Se även tesaurus: Tonverktyg

Översättningar

ett stränginstrument som under antiken även användes som mätinstrument vid vetenskapliga undersökningar om akustik

• engelska: monochord ^(en)
• franska: monocorde ^(fr) m
• italienska: monocordo m
• katalanska: monocord ^(ca) m
• spanska: monocordio ^(es) m
• tyska: Monochord ^(de) n