misstänksamhet

Svenska

Substantiv

Böjningar av misstänksamhet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	misstänksamhet	misstänksamheten	misstänksamheter	misstänksamheterna
Genitiv	misstänksamhets	misstänksamhetens	misstänksamheters	misstänksamheternas

misstänksamhet

1. det att vara misstänksam; det att lätt fatta misstankar, misstrogenhet

   1918: Nordisk familjebok:

   Trots sin ständigt visade trohet synes han mera än någon annan af högadeln ha varit föremål för Erik XIV:s sjukliga misstänksamhet.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: mistenksomhet ^(no) m
• engelska: suspiciousness ^(en)
• tyska: Misstrauen ^(de) n, Verdacht ^(de) m