Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av missfirmelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ missfirmelse missfirmelsen missfirmelser missfirmelserna
Genitiv missfirmelses missfirmelsens missfirmelsers missfirmelsernas

missfirmelse

  1. (juridik) förolämpning, skymf, kränkning
    1940: I Glimminge och Kröplinge, August Bondeson:
    Svarandeparten Nils Person dömes att böta etthundrade kronor för våldsamt uppträdande inför rätten och hot och missfirmelse mot domaren.
    Besläktade ord: missfirma

Översättningar redigera