mankemang

Svenska

Substantiv

Böjningar av mankemang	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mankemang	mankemanget	mankemang	mankemangen
Genitiv	mankemangs	mankemangets	mankemangs	mankemangens

mankemang

1. motgång, svårighet

   Vanliga konstruktioner: utan mankemang

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1664. Av franska manquement (”avsaknad, brist”).

Översättningar

motgång, svårighet

• franska: contretemps ^(fr), accroc ^(fr)
• spanska: tropiezo ^(es), estorbo ^(es) m, falta ^(es) f, omisión ^(es) f
• tyska: Versagen ^(de) n, Fehler ^(de) m, Schwierigkeit ^(de) f