Wikipedia har en artikel om:
mandat

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mandat  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mandat mandatet mandat mandaten
Genitiv mandats mandatets mandats mandatens

mandat

  1. uppdrag
  2. (statsvetenskap) plats i en riksdag eller annan folkvald, styrande församling
  3. (politik) Åren 1920–1994 tidigare tysk eller osmansk besittning som administrerades av annat land på NF:s, senare FN:s, uppdrag i förberdelse inför självständighet
    Jämför: deputerad, ombud, riksdagsplats
 
Etymologi: från latinets mandatum
Sammansättningar: mandatfördelning, mandatområde, mandatperiod

Översättningar

redigera