mandat
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av mandat | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | mandat | mandatet | mandat | mandaten |
Genitiv | mandats | mandatets | mandats | mandatens |
mandat
- uppdrag
- (statsvetenskap) plats i en riksdag eller annan folkvald, styrande församling
- (politik) Åren 1920–1994 tidigare tysk eller osmansk besittning som administrerades av annat land på NF:s, senare FN:s, uppdrag i förberdelse inför självständighet
- Jämför: deputerad, ombud, riksdagsplats
- Etymologi: från latinets mandatum
- Sammansättningar: mandatfördelning, mandatområde, mandatperiod
Översättningar
redigerauppdrag