maga

Bottniska

Substantiv

Böjningar av maga	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	maga	magann	maga	magana
Dativ		maganum		magum

maga m

• uttal: /màːɣa/, /mòːɣɑ/, /mòːɑ/

1. (anatomi) mage

   Etymologi: Av fornnordiska magi.

   Sammansättningar: magahóf, magasterk, ómaga

Fornnordiska

Substantiv

maga m sing

1. böjningsform av magi

Ungerska

Pronomen

maga

1. (formellt) du

   Användning: Observera att tillhörande verb ska böjas till tredje person singulars form.

Se även

• te