logaritm

Svenska

Substantiv

Böjningar av logaritm	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	logaritm	logaritmen	logaritmer	logaritmerna
Genitiv	logaritms	logaritmens	logaritmers	logaritmernas

logaritm

1. (matematik, till ett tal x) det tal (log_b, eller b-logaritmen) som man måste upphöja ett givet tal b till, för att få x

   Eftersom att 1000 = 10³, så är tiologaritmen av 1000 lika med tre.

   Besläktade ord: logaritmisk, logaritmera

   Sammansättningar: binär logaritm, logaritmlag, naturlig logaritm, tiologaritm

Översättningar

det tal man måste upphöja ett givet tal till för att få det ursprungliga talet

• aragonska: logaritmo
• bokmål: logaritme ^(no) m
• engelska: logarithm ^(en)
• esperanto: logaritmo ^(eo)
• extremaduriska: logaritmu m
• franska: logarithme ^(fr) m
• isländska: logri, lografall, lygri, lógariþmi
• italienska: logaritmo ^(it) m
• nederländska: logaritme ^(nl)
• polska: logarytm ^(pl) m
• portugisiska: logaritmo ^(pt) m
• ryska: логарифм ^(ru) m
• spanska: logaritmo ^(es) m
• tjeckiska: logaritmus ^(cs) m
• tyska: Logarithmus ^(de) m

Se även

• bas
• exponent
• potens