lindorm

Svenska

Substantiv

Böjningar av lindorm	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lindorm	lindormen	lindormar	lindormarna
Genitiv	lindorms	lindormens	lindormars	lindormarnas

en lindorm ritad av John Bauer, 1911

lindorm u

1. (folktro) en i folksagor omtalad stor orm

   Etymologi: Belagt sedan ca 1430 i Själens tröst. Av fornsvenska lindormber, troligtvis via medellågtyska lindeworm, ytterst av urgermanska *linþawurmiz. Förledet går eventuellt att härleda till ett adjektiv som motsvarar isländska linnr ("mjuk"), svenska dialektalt linn(er) ("mjuk", om väder), åsyftande ormens mjuka, böjliga kropp. I sammansättning med efterledet orm. Jämför med etymologi för linda (typ av åker), lindra och lind.

Översättningar

en i folksagor omtalad stor orm

• bokmål: linnorm m, lindorm m
• danska: lindorm u
• engelska: lindworm ^(en)
• nederländska: lintworm ^(nl)
• nynorska: linnorm m
• tyska: Lindwurm ^(de) m