legitimist

Svenska

Substantiv

Böjningar av legitimist	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	legitimist	legitimisten	legitimister	legitimisterna
Genitiv	legitimists	legitimistens	legitimisters	legitimisternas

legitimist u

1. anhängare av monarki med ärvda rättigheter även efter att den har störtats

   Besläktade ord: legitimism, legitimistisk

   1929: Illustrerad svensk litteraturhistoria:

   Inom politiken var Chateaubriand en våldsam reaktionär, en legitimist av renaste vatten.

Översättningar

anhängare av monarki med ärvda rättigheter även efter att den har störtats

• tyska: Legitimist m, Legitimistin f